Man kan vänja sig vid mycket...
Dag två på behandlingssessionen, bara 2 sprutor med 30 min emellan, sen var det dags att gå hem. Jag mår oförskämt bra idag också, så jag undrar om det bara är placebo i alla påsar och sprutor.
Fick tid för datortomografi i december, så jag hoppas att kemikalierna gör sitt jobb och tar ner tumörerna tills dess. Jag gör vad jag kan med affirmationer och visualiseringar för mitt inre om hur cytostatikan käkar cancerceller å det vildaste.(PacMan anyone!)
Min yngste bror var ett bra stöd igår och idag. Tack brorsan, jag älskar dig!
Nu följer 14 dagars återhämtning till jag får nästa dos, om inte mina vita blodkroppar fått sig en smäll förstås. Men det tror jag inte, eftersom det är första omgången och jag hade normala värden på väg in.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tänker på dig och håller tummarna!
Tack!
Skicka en kommentar